Potatismos men lite godare!

Ruggningstid

Många tycker om hösten och lugnet som den kommer

med.
Jag säger som småbarnen- INTE JAG!

Jag tycker allt det vackra bara försvinner bort liksom. Kvar

blir fula och ruggiga stammar. All den vackra grönskan

är ful och brun under mina fötter. Jag blir lite

"tungsint", har jag samlat tillräckligt med kraft för att

möta alla kalla mörka dagar?

Precis tvärtom tänker träden. De har strålat ut sin skönhet

och skira grönska. De hämtar nu kraft från från sina rötter och

djupnar en liten bit. Det är nu de förbereder sig för att

Samma vägg? Ja! 

möta oss igen med sin skönhet. De växer inte nu på

höjden eller bredden endast på djupet som jag inte ser.

Kanske det försöker säga mig något? Kanske något jag

måste ta lärdom av? Kanske det är riktigt bra med en

liten "ruggningstid"?

Den 24 okt gick det att finna detta vackra. 

Idag blir det ett litet tips bara. Vi var hos goda vänner för

någon vecka sedan och fick en härlig meny i höstens

tecken. Tack L & A!

Vi fick ett potatismos som bestod av potatis och en 

tredjedel palsternacka.  

Jag gjorde som vanligt mos med lite kokt grädde och smör

det blev super, super. Selma och Theo åt det med

förtjusning så det passar både stor och liten.

Nyponrosen säger farväl med en tår i ögat! Sommaren är till ända!