"Bara" sallad

Att sätt ord

Jag brukar då och då referera till Marcus Birros krönikor. han är duktig på att sätta ord på allt det svåra. Häromdagen skrev han i Expressen:

"När allting är grått, gråare än grått, då söker jag dig. 

När jag inte orkar med livet, orkar livet med mig.

Tröst finns, precis när vi står på tröskeln eller räcket. När skymningen faller     hårt och när det känns som om mina tårar aldrig ska ta slut, då tänker jag på dig.

Jag är förlåten och kärleken vann."

Vill du läsa hela krönikan finns länken här:

(http://www.expressen.se/kronikorer/marcus-birro/nar-allting-ar-gratt- graare-an-gratt-da-soker-jag-dig/)

Ibland är det enklaste det allra godaste! Eller hur?
En av mina "idoler" är Amadji, dels för att hon lagar så god mat och för att hon kramas så kärleksfullt! Amadji har har fått ge namn för en särskild hälsning: "Amadjikram". När jag och två kära vänner mailar eller sms'ar med varandra så avslutar vi nästan alltid med en "amadjikram". Hon gör en så fanatiskt god sallad i all enkelhet.

Färska morötter
Gurka skalad
Rödlök
Tomater
Grön paprika
Koriander (kronan på verket)

En dressing gjord på:
Lime
Vinäger
Olivolja
Salt
Svartpeppar

Nytt fröknäcke

VÄRDIGHET

Just nu läser jag själavård på skolan ett ämne som fängslar på många sätt. Varje människas rätt är att bli bemött på ett värdigt och respektfullt sätt. I boken jag läser finns en viktig berättelse som får oss att förstå.

En religionspedagog berättar om sin mammas dagliga möte med en man som heter John. Han gick i trasiga kläder och såg tärd ut. Han ägde sin egen lilla täppa men förmådde inte försörja sig själv. John råkade alltid passera mammans hem alldeles vid lunchtid nästan varje dag och var skyndsamt påväg "någon annanstans". Hans mamma sa då alltid " Jag ber om ursäkt John" som om hon hindrade honom i hans förehavanden, och fortsatte sedan: "Jag lagade för mycket mat idag igen och jag vill inte att den skall bli förstörd. Snälla kom in och ät". Johns standardsvar brukade vara "Jag har redan ätatit, men jag tycker också illa om att mat förfars". Sedan gick han in och åt. Mamman tackade sedan John för tjänsten och var dessutom tacksam för alla nyheter John förmedlade från byn. Spelet var mycket trovärdigt men båda visste att den andre visste. En dag frågade pedagogen sin mamma varför hon inte helt enkelt sa "John nu är maten klar kom in och ät"? Han fick ett svar från sin mor som han aldrig glömt.

"John skulle bli sårad om jag sa så. Och jag skulle kunna få för mig att han var skyldig mig någonting. De fattiga är tvärtom en gåva till oss och vi står i skuld till dem".

En vän till mig på skolan gav mig det här nyttiga receptet. Du som gillar det  fröknäcket jag delat med mig tidigare kommer att även gilla detta! 

Jag har inga exakta mått, utan man häller i lite efter tycke och smak till det blir en tjock smet. Smeten är kladdig och lös.

Till en plåt:
ca 3 ägg
ca 2 dl riven ost
ca 1-1½ dl pumpafrön
ca 1 dl sesamfrön
ca ½ dl linfrön
ca 3 msk chiafrön

...eller andra frön man gillar...

Rör ihop ingredienserna, smeta ut tunt över hela plåten på bakplåtspapper. Strö ev lite flingsalt över, och grädda i ca 250* i ca 8 min. Ha koll så att det inte får för mkt färg, kan då smaka lite "bränd ost". Om det fortfarande är mjukt - låt det hellre stå en bra stund i eftervärmen så att det blir riktigt hårt. Däremot kan man med fördel skåra brödet innan det hårdnat.

Morotsoppa

Väninnor!

Vilket härligt ord! Har inte hört talas om "maninnor" något som vi kvinnor är förunnade att ha och inte männen, kan det vara så? 

Jag har inte fattat förrän nu vilken fantastisk gåva detta är att ha en alldeles egen "väninna". Måste man man mista dem för att fatta? 

Festfixaren på Victorias bröllop- så roligt vi hade det!

Jag har haft en alldeles extra bra väninna, en som jag redan lärde känna när jag gick i söndagskolan, en som gifte sig samtidigt, skaffade barn samtidigt, byggde hus samtidigt, en som fostrade barn samtidigt,  en som
man kunde bli osams med och sams igen ganska snabbt, en som tyckte till lite extra samtidigt, en som var förbannad samtidigt, en som gillade samma mat samtidigt, en som gillade samma saker samtidigt ...............listan blir oändlig. Varför fattar man inte detta fullt ut förrän de är borta. Det var så självklart att vi alltid skulle ha varandra! 
Det fanns ju inte på kartan att vi inte skulle sitta på "hemmet" och klaga över lite krämpor här och där och minnas allt det goda tillsammans. Gulla med våra barnbarn och tävla om vem som kunde skämma bort dem mest! 
Nu kan ingen av oss vinna racet... eller kanske vann hon ändå? Saknaden efter en nära vän kan nästan bli övermäktig trots att jag äger hoppet att vi ska ses igen.

Golf vårt goa nöje!

Ta inte allt för givet kära vänner, uppskatta de dina som du har i din närhet. Ingen har lovat att vi har varandra för alltid men...vi har varandra nu och idag! Gör lite extra för din väninna om du kan!

Ofrivillig semester pga askmoln

Nu kommer soppan som mamma bjuder oss på ibland, jag tycker den är en höjdare. Jag är ju en " soppälskare"

MOROTSOPPA

6 morötter rives
2- 4 msk smör
Bryn lätt tillsammans.
1,5 l vatten
3 st fiskbuljong tärning
1 burk räkost 225 gr
2 dl creme fraiche
1 knippe dill
Salt och vitpeppar
Garnera med färska räkor dill.

Räkrulle

Minnen ifrån Ishotellet. En födelsedagspresent jag fick av goa vänner!

SKOLBÄNKEN

Det är fantastiskt roligt att ha hamnat i skolbänken. Så många nya intryck och lärdomar som bjuds.

Idag har vi ägnat dagen åt funktionshinder och funktionsnedsättning. Två fantastiska killar anställda på Furuboda som ambassadörer har hållit varsin föreläsning. Båda två hade CP skador som de lever med och båda två har medverkat i tv-serien "Mot alla odds". Här kunde man verkligen tala om mot alla odds.

När man går på skola ska man läsa många böcker. Dessutom får man massa härliga boktips som bara  måste läsas.

Den sista boken jag läst handlar om gränser, "Det finns gränser". Massa god kunskap finns att hämta här. Jag delar med mig av ett litet avsnitt om "förlåtelse":

"Att inte förlåta är det samma som att inte ha gränser. Oförlåtande människor tillåter andra att kontrollera dem. Att befria människor som sårat dig från sin skuld, innebär att man upphör att vilja ha något från dem och det innebär i sin tur att även du blir fri."

Idag blir det ett gammalt beprövat favorit recept. Det är nog mammas förtjänst att receptet hålls vid liv. Hon har ibland skickat en räkrulle till oss som vi har fått njuta av. Bara sätta in i ugnen när det passar och nästan omöjligt att sluta äta.

Du gör en petit choux deg på långpanna, nästan som du gör en rulltårta. Sedan när den kallnat lägger du på vispad grädde, ost , dill och räkor. Därefter rullar du ihop allt precis som en rulltårta, strör lite ost över. Så här långt kan du förbereda dagen innan. Sedan gräddar du den tills den blir genomvarm och serverar med en god sallad. Kanongott och enkelt,

Grilltips Koreansk barberque

Där hjulen alltid snurrar.

Så är slogan för Vaggeryds kommun. Med lite distans kan man faktiskt fundera på om det är en sådan slogan man vill stå för?

Hela livet har jag fått lära sig att slöhet är något föraktligt. Alltid vara aktiv och ha nya projekt på gång. Vila, stillhet och slöhet är ganska sällsynt. Slöhet ska dock inte förväxlas med likgiltighet utan ses som ett sätt som ger rum för det oväntade.

Själva livet har ju faktiskt inte bråttom. Det rör sig i samma takt som jag. År läggs till år utan att jag kan påverka det.

Jag vill hinna med så mycket och det hänger ju på mig själv om det blir något.

Men kanske det går ändå att säga: 

Det är tillräckligt för mig nu. Jag räcker till. Själva livet förväntar sig inget av mig jag har fått det som en gåva!

Väntan och slöhet är ofta vad som ger rum för det nya och oväntade. 

Om jag hela tiden ska hänga med och inte missa något, hindrar jag livet istället. Jag jagar livet istället för att leva.

Jag tror att 2013 ska jag försöka göra lika mycket som förut fast långsammare.(inte så lätt för en mig som är lite ”adhd”). 

Inget behöver bli klart. Det mesta i livet är bara påbörjat och mycket man tänker blir aldrig av. Hela naturen är fylld av oavslutade projekt. 

Slö och intensiv på samma gång kanske?? 

Mitt i livströmmen finns jag.

Just nu i skrivandets stund känns allt detta så enkelt, att bara vara, och att slöheten passar mig utmärkt!

Lite av mina tankar har jag fått från en bok jag läser nu av Lars Björklund.. ”Modet att ingenting göra”.

Ett litet tips för dig som är har lite extra plats i bagaget när du är ute och reser. Vi har nu valt att släpa hem 2 stycken bords "grillar". Lite fyndigt något mitt emellan grill och fondue. Man steker köttet på grillen och kokar grönsaker och nudlar i buljongen som bildas. Bara att använda fantasin!

pi