Morotsoppa

Väninnor!

Vilket härligt ord! Har inte hört talas om "maninnor" något som vi kvinnor är förunnade att ha och inte männen, kan det vara så? 

Jag har inte fattat förrän nu vilken fantastisk gåva detta är att ha en alldeles egen "väninna". Måste man man mista dem för att fatta? 

Festfixaren på Victorias bröllop- så roligt vi hade det!

Jag har haft en alldeles extra bra väninna, en som jag redan lärde känna när jag gick i söndagskolan, en som gifte sig samtidigt, skaffade barn samtidigt, byggde hus samtidigt, en som fostrade barn samtidigt,  en som
man kunde bli osams med och sams igen ganska snabbt, en som tyckte till lite extra samtidigt, en som var förbannad samtidigt, en som gillade samma mat samtidigt, en som gillade samma saker samtidigt ...............listan blir oändlig. Varför fattar man inte detta fullt ut förrän de är borta. Det var så självklart att vi alltid skulle ha varandra! 
Det fanns ju inte på kartan att vi inte skulle sitta på "hemmet" och klaga över lite krämpor här och där och minnas allt det goda tillsammans. Gulla med våra barnbarn och tävla om vem som kunde skämma bort dem mest! 
Nu kan ingen av oss vinna racet... eller kanske vann hon ändå? Saknaden efter en nära vän kan nästan bli övermäktig trots att jag äger hoppet att vi ska ses igen.

Golf vårt goa nöje!

Ta inte allt för givet kära vänner, uppskatta de dina som du har i din närhet. Ingen har lovat att vi har varandra för alltid men...vi har varandra nu och idag! Gör lite extra för din väninna om du kan!

Ofrivillig semester pga askmoln

Nu kommer soppan som mamma bjuder oss på ibland, jag tycker den är en höjdare. Jag är ju en " soppälskare"

MOROTSOPPA

6 morötter rives
2- 4 msk smör
Bryn lätt tillsammans.
1,5 l vatten
3 st fiskbuljong tärning
1 burk räkost 225 gr
2 dl creme fraiche
1 knippe dill
Salt och vitpeppar
Garnera med färska räkor dill.