Sakta ner- våren och vitsipporna är på gång!
Vad man förändras genom år och tid. Just nu
hoppar jag omkring med en gipsad fot, jag
har sytt ihop en sprucken sena i foten.
När man ska ta sig fram med kryckor blir
man mycket, mycket långsam.
När tempot i mitt liv var som högst vet jag
att jag sa till min svägerska Carina att jag tyckte
att grindarna på ICA-Maxi öppnade sig så
långsamt man fick nästan stanna upp.
Häromdagen när jag passerade grindarna
slog de till mig i rumpan, för jag hann
inte igenom på "normaltid".
Jag har för länge sedan blivit tvingad att
bromsa ner och börja se mig omkring och
inte bara framåt. Just nu är väl tempot lite
frustrerande men lite behöver vi nog alla
sakta ned.
Viktigt att hinna göra det där som vi
längtat efter att göra och inte bara säga
att "det gör vi sen". Inte alltid säkert att
 |
| Skylt av drivved fick jag av Lola i julklapp |
Sakta ner lite och sätt dig ner och njut
av vitsipporna. En av mina älsklingsblommor.
Den har också en vacker symbolik på
livet och vänskapen.
Vitsippan är väldigt skör i sig själv men
växer och får stöd tillsammans med de andra
blommorna runtom. Blommorna hålls
också tillsammans av sitt rika rotsystem.
Maria’s viktväktar LÖKSOPPA
4 personer
Ca 300 gr gul lök
Ca
200gr röd lök
Ca
100 gr purjolök
4 tsk olja + vatten
2 msk maizena redning
1 l vatten
2 hönsbuljongtärningar
2 lagerblad och ½ tsk timjan
1 dl vitt vin
4 skivor ljust bröd, Raskens tex
40 gr riven mager ost
Skiva löken och fräs dem i oljan, späd med
vatten om det verkar torrt. Strö sedan över mjölet.
Häll över vatten och kryddor, låt koka sakta
i 15 minuter. Slå i vinet.
Rosta brödet och lägg det det över
portionsskålen och osten sist.
Gratinera i 10 minuter, 250 grader.
Servera genast.
Detta recept fick jag en gång på Viktväktarna
på 80-talet, det har följt mig sedan dess. Gör nästan alltid soppan varje höst.
Den är smidig, nyttig och god.
Passar till vardags och även i goda vänners
lag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar