Aioli

Värdshuset Guldtuppen.

“Nu ska jag berätta om min bror. Min bror heter Jonatan Lejonhjärta, honom vill jag berätta om. Det är nästan som en saga tycker jag, och lite, lite som en spökhistoria också, och ändå är alltihopa sant. Fast det vet nog ingen mer än jag och Jonatan” så börjar vår kära Astrid sin bok om Bröderna Lejonhjärta .

Bröderna dör tidigt i livet och efter döden kommer de till landet Nangijala, där det ännu är lägereldarnas och sagornas tid. I Nangijala finns värdshuset Guldtuppen där människor träffas och pratar om ”sånt som vi behöver prata om”. Att dela sagorna, sångerna och berättelserna och ”sånt vi behöver prata om”, vid eldens sken och värme, vidgar en människas inre rum. Att få berätta om sin längtan, sorg och glädje behöver alla människor.

”Nu kommer jag till det svåra. Det som jag inte orkar tänka, och inte kan låta bli att tänka på”, säger Skorpan Lejonhjärta.

Att i vår tid skapa Värdshus där det finns rum att dela i, är kanske en uppgift vi alla har. I Värdshuset runt elden finns det rum för sorgen, klagans, glädjens, längtans, tillhörighets, ilskans, och skuldens berättelse.

Att lyssna är nog den största formen av gästfrihet, säger Henri Nouwren.

Ja det här var lite axplock från det jag läser nu på min ”skola”. Nu nästan längtar jag att få ta fram ”Bröderna Lejonhjärta” och läsa för lille Theo.

Victorias enkla Aioli

1,5 dl god olja, typ raps el solros

1 dl god olivolja (om du vill, annars samma som ovan)

2 äggulor

Vispa med elvisp i en smal, hög skål. Häll i oljan i en smal, smal stråle.

Smaksätt med pressad vitlök, salt och vitvinsvinäger.